OM DU VILL VETA MER
Att ställa rätt diagnos
risk för biverkningar
Varför behandlar man inte alltid prostatacancer?
Det kan kännas logiskt att alltid behandla en cancertumör – så snabbt som möjligt. Men med prostatacancer är det inte så enkelt.
Kirurgi, strålning mm innebär en hög risk för biverkningar som impotens och urinläckage. Samtidigt är prostatacancer ofta långsamt växande och inte alltid livshotande. Många män kan leva hela livet med sin cancer utan att någonsin märka av den.
Men om cancern är aggressiv måste den hanteras för att inte spridas!
Cancerns aggressivitetsgrad är därför den viktigaste faktorn vid beslut om man måste t ex operera eller om man kan vänta och följa upp.
Gleason – dagens analysmetod från 60-talet har stora begränsningar
För att bedöma cancerns aggressivitet tittar en specialistläkare, en uropatolog, på bilder av vävnadsprover. Man försöker bedöma strukturen av vävnaden med en metod från 60-talet. Aggressiviteten anges på en skala 1 - 5.
Metoden är så komplicerad att två läkare kan ge olika svar på samma vävnadsprov. Att analysen är så svår och osäker gör att urologen måste arbeta med marginaler.
Behöver jag verkligen opereras?
Som patient kan du stå inför ett svårt beslut – utan att ha ett säkert svar.
-
Behöver jag verkligen opereras? - Är cancern så pass aggressiv så jag måste riskera impotens och inkontinens? 20% av de som opereras idag opereras i onödan, ”för att vara på säkra sidan…”
-
Eller omvänt. Doktorn säger vi kan vänta, baserat på analysen. Är det säkert att min cancer inte är aggressiv?
Det du behöver är ett säkrare underlag för beslut - det kan vi erbjuda dig!
För att minska osäkerheten har en ny analysmetod utvecklats
I bildexemplet har alla Gleason 3, men har i själva verket har olika aggressivitetsgrad.
De två vänstra proven har PCAI 23 resp 35, patienten kan följas upp aktivt.
De två högra har PCAI 76 resp 83 och bör snarast behandlas radikalt.
PCAI (Prostate Cancer Aggressiveness Index) är en AI-baserad metod utvecklad i samarbete med Martini Klinik i Hamburg, en av världens mest välrenommerade prostatacancerkliniker.
PCAI bygger på data från cirka 20 000 patienter som följts upp i över 20 år. Resultatet är en träffsäker och konsekvent bedömning av hur aggressiv din cancer är.
Fördelarna med PCAI är:
-
Säkrare och bättre analys än de bästa patologerna – samma biopsi får alltid samma svar. (ref, artikel)
-
Svaret ges i ett index, 1 - 100, jämfört med dagens 1 - 5
-
Trygghet för dig som patient – och bästa möjliga beslutsunderlag för din urolog
Så här går normalt en utredning till
Utredning av misstänkt prostatacancer
Om PSA-värdet ökar över tid tas MRI Magnet Resonans Images. Cancern ges ett Pi-Rads-värde (1-5). Normen idag är att Pi-Rads ≥ 3 motiverar normalt fortsatt utredning.
Uppföljningen kan ske till exempel årsvis eller halvårsvis, med nya PSA prov.
Uppföljning
Behandling
Operation såväl som strålning, medför risk för biverkningar som inkontinens och impotens. Så om analyssvaret givit att cancern inte är aggressiv nog för att motivera radikal behandling vill man hellre avvakta och följa upp.
Operation etc (radikal behandling) eller aktiv uppföljning?
Tumörens aggressivitet är helt avgörande. Dagens traditionella metod har brister, vilket leder till onödiga operationer "för säkerhets skull" – eller omvänt; missade tumörer.
PCAI ger en mer precis analys, som hjälper urologen att välja rätt: trygg uppföljning eller nödvändig behandling.
Beslut
Traditionellt analyseras biopsierna av en patolog, en specialist-läkare. Analys-svaret ger aggressivitets-graden. Dagens metod är oprecis och inte reproducerbar.
PCAI är den alternativa moderna metoden för mer exakt och reproducerbar analys av biopsier.
Analys
Ihåliga nålar fångar vävnadsprov, biopsier, från området med tumören.
Biopsier
MRI
Fr o m 50 års ålder bör män ta blodprovet PSA regelbundet.
PSA
OM DU VILL VETA MER
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige
Om prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Tack vare tidig upptäckt, förbättrade uppföljnings- och behandlingsmöjligheter och mediciner lever omkring 120 000 svenska män med diagnosen. Varje år diagnostiseras cirka 11 000 män i Sverige med prostatacancer.
Förekomsten ökar kraftigt med stigande ålder. Mer än var femte svensk man som når 80 års ålder får diagnosen, medan sjukdomen är sällsynt före 50 års ålder. De flesta män som får diagnosen prostatacancer har inga symtom av cancern. De har istället fått sin diagnos på grund av ett förhöjt värde av blodprovet PSA i samband med utredning för godartad prostataförstoring eller vid hälsokontroll.
En mycket stor andel av den prostatacancer som diagnostiseras efter PSA-testning är så kallad lågrisk eller mellanrisk, med god prognos på många års sikt även utan behandling. Många män med sådan prostatacancer ska inte behandlas, utan bara följas upp.
För de män som rekommenderas radikal behandling finns vanligen flera olika typer av behandling att välja mellan: operation, yttre strålbehandling eller inre strålbehandling. För män med en lågrisk- eller mellanrisk-prostatacancer är det ur medicinsk synvinkel ingen brådska med behandlingsbeslutet; för en del av dem är en lång tid för behandlingsdiskussioner värdeskapande.
Patienter med en aggressiv cancer, som inte behandlas, löper risk för dödlighet inom 5–10 år från diagnos.
De flesta män med högriskcancer kan behandlas med antingen operation, strålbehandling, hormonell, fokal behandling eller kombination av dessa. Patienter behöver diskutera sin behandling med både en urologisk kirurg och en onkolog, som strålbehandlar.
Prostatacancer med konstaterad spridning behandlas medicinskt med hormonellt verkande läkemedel eller kirurgisk. Vid begränsad spridning kan lokal strålbehandling mot prostatatumören vara aktuell.
Källa: Vårdprogrammet
Hur bedömer patologen provet?
-
På ett laboratorium skärs tunna snitt av vävnadsprovet som placeras på glasplattor. Dessa snitt färgas för att framhäva olika cellstrukturer, vilket gör det lättare att se eventuella onormala celler. Glasen digitaliseras i en scanner och förstoras 200 gånger.
-
Patologen analyserar körtlarnas form, storlek, och arrangemang. Abnormiteter kan tyda på cancer.
-
En cancer klassificeras av patologen och ges en aggressivitetsgrad. Normen är idag en Gleason-gradering, 1 - 5. Summan av de två mest signifikanta områdena bildar ett värde. 3+3 t ex är sedan ISUP (International Society of Uro Pathologists) grupp 1.
-
ISUP 1 anses icke aggressiv, dessa patienter följs upp.
-
ISUP 2 (3 + 4) här övervägs om radikal behandling krävs nu eller om patienten kan avvakta och följs upp.
-
ISUP 3 (4 + 3) och ISUP 4 och 5, anses aggressiva och motivera behandling.
Hur säker är Gleason analysen?
-
Noggrannhet: Gleasonmetoden är från 60-talet, men med moderna tekniker och erfaren personal är de flesta patologiska analyser pålitliga. Studier visar att fel kan förekomma, särskilt i tidiga skeden av sjukdomen eller vid svåra diagnoser.
-
Inter-subjektivitet: Olika patologer kan nå olika slutsatser, särskilt när det gäller gränsfall. I vissa fall kan en andra bedömning (second opinion) från en annan patolog vara värdefull för att bekräfta resultaten.
-
Uppföljning och kompletterande tester: I vissa fall rekommenderas ytterligare tester eller uppföljningar för att säkerställa en korrekt diagnos och bedömning.
Analysen av biopsierna är den viktigaste faktorn vid val av nästa steg
Urologens rekommendation baseras dels på dina data, som ålder, ditt PSA-värde, T-stage och PI-RADS-värde (Prostate Imaging–Reporting and Data System), från MRI, (Magnetic Resonance Imaging). Viktigaste beslutsfaktorn är analysen av dina biopsier, vävnadsprov; hur aggressiv är cancern? Det har skett i ”first opinion” med hjälp av Gleasonmetoden, där analysen resulterar i ett värde 1 - 5. Det är en patolog som gjort en bedömning av vilken kategori din cancer ingår, en mild variant, Gleason 1, eller en aggressiv, Gleason 5. Metoden är komplicerad och graderingen kan skilja mellan olika patologer. Dvs två patologer kan komma fram till olika bedömning av en patient.
PCAI, ett nytt analysverktyg
Med vår Second Opinion-metod har bedömningen gjorts – som ovan, baserat på dina data – men med en analysmetod som bygger på hur det har gått för ett stort antal patienter.
Det betyder att dina biopsibilder har jämförts med patienter vars utfall PCAI känner till. Dina biopsier liknar alltså en population av patienter i databasen som haft en cancerutveckling som motiverar den rekommendation du fått i din Second Opinion.
